Jag har med hjälp av King-Fullerton modellen jämfört den effektiva marginalskatten på Sparande och Investeringar i realkapital. Jag har jämfört sparande i företagssektorn, där jag tittat på investeringar i aktiebolag, och bostadssektorn, där jag tittat på investeringar i egen villa, bostadsrättsfastighet och hyresfastighet från år 1985 till 2008. Resultaten visar att det nya och mer balanserade skattesystemet som infördes år 1991 innebar en sänkning av den effektiva marginalskatten för nästan samtliga sektorer i studien. Efter fastighetsskattens avskaffande år 2008 kommer incitamenten att spara i bostadssektorn öka kraftigt jämfört med investeringar i företagssektorn och det kommer att bli en tydlig snedvridning i skattesystemet..

Sveriges hushåll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet är ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin påverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar på en av dessa faktorer, nämligen räntan. I denna uppsats undersöks om det finns något samband mellan förändringar i reporäntan och hushållens sparande.

Investeringsklimatet i Sverige är idag en viktig fråga. Allt fler svenska investerare väljer att placera sitt kapital i utlandet, istället för i Sverige och utländska investerare väljer andra investeringsalternativ än Sverige. Ett sätt att mäta dessa flöden av kapital är att mäta graden av kapitalrörlighet mellan länder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över gränserna till de länder som har den mest fördelaktiga avkastningen.Syftet med denna uppsats är att utifrån undersöka om det föreligger något samband mellan Sparande och Investeringar, och om det finns någon kapitalrörlighet mellan länder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet påverkar detta samband.Vi har i vår slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan länder, i vissa länder i vår undersökning.

Personliga beslut om sparande drivs av många olika motiv, några är, behovet av att bygga upp tillgångar för att finansiera konsumtion under den senare delen av livet, osäkerhet om framtiden och att spara åt nästa generation. Sparandet för konsumtion under pensionsåren är generellt ansett som det viktigaste motivet till att spara. En faktor som ger ett ökat intresse för att studera sparande ärden åldrande befolkningen i de rika delarna av världen. Medelåldern i Europa stiger och befolkningen blir äldre och lever längre.Resultaten visade att inflationen var den variabel som har störst påverkan på sparkvoten. Inte långt efter kom variablerna arbetslöshet, inkomsttillväxt och handelsbalans.

Sveriges hushåll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet är ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin påverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar på en av dessa faktorer, nämligen räntan. I denna uppsats undersöks om det finns något samband mellan förändringar i reporäntan och hushållens sparande.

Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering.De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken.

IT-investeringar har under senare år blivit allt viktigare, och idag berör de i stort samtliga organisationer. För att bedöma mer traditionella investeringar finns det många olika metoder, och organisationer har betydande erfarenhet inom området. Vad det gäller IT-investeringar tillkommer dock flera problem, vilket försvårar möjligheten att genomföra en ekonomisk värdering. Framförallt är det mycket svårt att identifiera vilka effekter, positiva eller negativa, som investeringen för med sig. Vidare kan det vara ett problem att värdera dessa då många av dem kan vara av mjuk, och kvalitativ art.Trots att IT-investeringar har blivit allt viktigare för SMHI saknar organisationen, precis som många andra organisationer, en konsekvent metodik för att bedöma dessa investeringar.

IT spelar en allt större roll bland företag idag och stora pengar spenderas varje år på olika typer av IT-lösningar. I uppsatsen har vi undersökt och analyserat IT-investeringar och beslutsprocessen som ligger bakom dessa. Vi har sökt svar på hur företag ser på investeringar av IT och vilka svårigheter de upplever i sammanhanget. Den teori vi utgår från grundar sig både i traditionella beslutsteorier och IT-relaterade beslutsmodeller. I studien har vi intervjuat personer med ledande ställning i tre olika företag och försökt ta reda på hur de ser på investeringar av denna typ..

Pensionen är en viktig del av en individs framtida liv som mycket väl kan innebära skillnaden mellan ett lyckligt eller miserabelt liv som pensionerad. I vardagen kan vi höra om pensionen och var vi bör vända oss, vare sig det gäller media, affischer eller annan reklam, men vet vi tillräckligt för att kunna pensionsplanera? Denna kvantitativa studie använder sig av data från en norsk enkätundersökning på internet, för att ta reda på vilka faktorer som kan påverka individers pensionsplanering i form av privat sparande. Studien lyckas bekräfta en positiv relation mellan privat sparande och fyra variabler; årsinkomst, åldersgrupp, tankar kring pension samt sysselsättning..

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling kräver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i anspråk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstå. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar är det inte motiverat att utvärdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en färskvara. Miljön företagen verkar i och själva syftet med kompetensutvecklingen påverkar också om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte..

Ekonomiska kriser genomgår i regel tre faser, en akut fas, en vårdfas samt en rehabili-teringsfas. Thailand befinner sig nu i efterdyningarna av den tredje fasen och frågan är hur återhämtningen från den ekonomiska krisen 1997 med facit i hand egentligen har gått och om man hade kunnat påverka utvecklingen genom att handla på ett annorlun-da sätt. Förtroendet för en ekonomi kan mätas på flera olika sätt, det mest konkreta är att titta på hur mycket utländska direktinvesteringar landet attraherar, och här kan man i Thailands fall tydligt se hur förtroendet försämrades för att sedan gradvis för-bättras. De inhemska invånarnas syn på den ekonomiska framtiden kan ses exempelvis i sparande, investeringar, löneläget och konsumtion medan statens förtroende för ekonomin återspeglas i offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning etc. Det är exempel på de parametrar som uppsatsen kommer att behandla för att visa att förtro-endet för den thailändska ekonomin brast ordentligt på grund av den ekonomiska kri-sen i slutet på 1990-talet..

En börsnotering ger företag möjligheten att på ett effektivt sätt anskaffa kapital tillinvesteringar. I fastighetsbranschen har ofta investeringar en lång payback tid vilket innebäratt kapital är bundet under en längre period. För att rättfärdiga denna typ av investeringarkrävs det att företag är långsiktiga i sin planering och prioriterar långsiktig tillväxt. Dennalångsiktiga planering riskerar att åsidosättas på grund av olika omständigheter som kanuppkomma i ett börsnoterat fastighetsbolag. Kvartalsrapportering, rörlig ersättning ochutdelningar är faktorer som kan bidra till mer kortsiktiga investeringsbeslut och hämmadtillväxt..

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling kräver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i anspråk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstå. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar är det inte motiverat att utvärdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en färskvara. Miljön företagen verkar i och själva syftet med kompetensutvecklingen påverkar också om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte.

Med de traditionella metoderna har företagen haft problem med att värdera, bedöma och uppfölja sina IT-investeringar. I första hand på grund av att det har varit svårt att beräkna investeringars lönsamhet och produktivitet. Under de senaste åren har nya metoder utvecklats. De skall hjälpa företagen att lösa sina IT-investeringsproblem. I litteraturen står att offentliga sektorn har samma problem som företagen när det gäller värdering av IT-investeringar.

I bakgrunden presenteras ämnet hem- och konsumentkunskap och dess roll iskolundervisningen. Kort om ämnets historia samt utveckling fram till idag med fokus påsparandet, även hur staten bedrivit en konsumentuppfostran och varför det är nödvändigt förmänniskor att ha en sund ekonomi. Att ämnet sparande är aktuellt bekräftas ytterligare då Tvprogram utformas efter personers ekonomiska missöden, vilket ges exempel på i bakgrunden.Syftet är att se hur olika kursplaner i hem- och konsumentkunskap berör sparande och vadsom nämns i motsvarande läroböcker samt eventuella andra material. Syftet är också attundersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap väljer att utforma sin undervisning omsparande och varför de väljer sin strategi. För att besvara detta syfte användesdokumentanalys dessutom intervjuades fem lärare i hem- och konsumentkunskap.I resultatet presenteras innehållet i tre olika kursplaner i hem- och konsumentkunskap,motsvarande läroböckers innehåll samt annat läromedel om sparande.